tacksamhet & sju av universums urkrafter

Så, häromdan, när matte hade lyxmorgon – dvs gå upp innan tuppen när de andra sover och andas. Göra morgonyoga utomhus och hälsa på solen när den fort och stolt visar sig över skogen. Lyxmorgnarna är ju, som alla förstår, rariteter, kanske blir det en sådan varannan månad, men då är det också så lyxigt.

Och tacksamhet när den är som störst.

Hursomhelst, vinden har vänt, från en dag till en annan luktar det nästan höst på morgnarna? Luften är fri och sval. Allt det varma, heta, darriga i luften, är som borta.

Ophelia. Min vapendragare. Min visa dotter. Vår stadiga klippa. Visste ni att hon är tillbaka på tävlingsbanan? Om än bara superduperlitegrann, ibland, när det passar. Men ändå, hon är där.

De små tussarna av ljung som växer vid sjön, som kan få matte att akut längta tillbaka till Skottland.

Min vän Ella och jag. I solnedgången, efter ett härligt simpass. Där vi gav allt vi hade, eventuellt tävlade vi lite om vem som var snabbast, eventuellt bröt vi mot högerregeln.

Vi är äldst.

Och klokast.

Här har ni oss. Sju kvinnor – sju utav universums urkrafter.

Fyra mammor och tre blivande – förhoppningsvis.

Bänken full av girlpower.

Och vänskap.

Kom snart tillbaka, Ella & Lucy.

Eller flytta hit.

insikter

She had a gypsy soul and a warrior spirit.

She made no apologies for her wild heart.

She left normal and regular to explore the outskirts of magical and extraordinary.

And she was glorious.

– Michelle Rose Gilman

grön skog och mjuk sjö

Dessa morgnar.

Dagar.

Kvällar.

I den gröna skogen vid den mjuka sjön. Jo, skogen är ganska grön ännu, trots att den nästan darrar av stress över torkan. Förfärlig, är denna torka. För djuren, för växtligheten, för bönderna.

För oss alla.

*

När vädret är så varmt att vi träning och motion är förenat med fara för hälsan, är vattenträning det enda som går att göra. Till min stora glädje. Inte samma stora glädje för t.ex. Ginny, men hon får träna. Flera gånger i veckan nu, lite i taget, tills hon lär sig att slappna av och hitta tekniken. Och självförtroendet.

*

Jag. Där jag trivs som allra bäst. Bortsett från agilityplanen då. Simning håller mig i bästa form. Matte är noga med att det inte ska vara plask och lek och flyg och fläng för mig, (eller för någon annan heller för den delen), för då blir det ingen bra träning.

Då kan man lika gärna låta bli. För man vill ju vara rädd om sin kropp.

Traska i vattnet. Också bra. Gärna då med vatten till magen, för att avlasta lederna.

Lek med människolillebror. Ett utav mina stora glädjeämnen i livet.

Hemligheter om äventyr och prat kring livets viktigheter. Han lär mig, och jag lär honom.

Foto: Anna Åkerström