värme

Med min nya lillebror, kom ju alltså våren och värmen och kvällar på terrassen.

Men också en hel del tävlingar och vetskap om att min sjö, snart, förhoppningsvis, får bli tillräckligt varm för simträning.

En långhårig Ginny, som numera är sportklippt. Det är ju sen för längesen att man blir snabbare då.

Min egna, nya lillebror. Jag har mycket att berätta om honom, såklart. Om hur det gick när han kom, den där sena fullmånekvällen. Om hur han är. Om hur vi passar honom, hur J the toddler nästan spricker av stolthet över honom.

Mer om det, snart.

Och så har han ju ett namn nu. Tillslut berättade han vad han skulle heta. Det blev varken ett namn från mattes eller husses topplista. För han var ingen sån.

Men det vet man ju inte förrän man får träffas.

Han var helt enkelt en Kit.

Så det heter han.

Ett självklart namn, precis som han själv.

Långa frukostar i pergolan. I skuggspelet av värmen.

Och kvällar på terrassen. Med husses svalkande drinklista.

Som inte gör någon besviken.

Direkt.

Rabarbern. Som en smärre djungel i år. Hur matte än saftar och syltar, finns det alltid obegränsad tillgång.

Om inte det är en lyx, så säg.

Foto: Anna Åkerström

den yttersta kärleken

Så kom du.

Med fullmånen, med vårvinden och med den yttersta kärleken.

Och nu har du varit hos oss i en vecka och det känns redan som att du varit här ett helt liv.

Du är alldeles självklar hos oss.

Lika självklar som storebror Jax.

Som om ni båda bara väntat, i flera livstider, på att vi alla ska hitta varandra.

Och nu, är vi alla här, på samma plats i samma tid.

Nästan som om tiden hade stannat.

Hej, min nya lillebror. Tack för att just jag fick bli din pumisyster.

Tack för att du valde att komma just till oss.

insikter

The best thing to hold onto in life is each other

– Audrey Hephurn