sommarregn

Har ett regn någonsin varit mer efterlängtat? För lantbrukare, jordbrukare, djur och växtlighet.

För oss alla.

Även om det bara är som ett litet stänk, är det ändå bättre än ingenting alls. Det är nästan som att man glömt bort hur gott ett sommarregn kan lukta. Det gör luften lätt att andas igen, gör det enklare att dra långa djupa andetag.

Både för en liten bebis som inte kan reglera sin kroppstemperatur, och för en matte som fortfarande inte är frisk efter sin människovalpning. Vår kära vän, Lucys matte, är en av de alla omtänksamma själar, som peppar matte i det som aldrig verkar ge med sig, hon sa: ja, att föda barn – det mest naturliga i världen – vilken myt. Och ja, så är det. Det mest naturliga. Kan vara komplicerat långt, långt efter.

*

Men nu, försöker vi njuta av ett efterlängtat sommarregn, med sin doft som borde sparas på parfymflaska, krusbären som kan läggas i pajformen och glada hundar och glad bebis. Och J the toddler såklart.

Runt hörnet väntar bättre tider, en läkt livmoder och orken med den. Det är något vi hoppas på och ser fram emot.

tillväxt

Precis som pumipups, växer människopups som små raketer.

När babyK var två veckor, såg han ut såhär, och nu är han två månader och betydligt större.

Tiden snurrar på och kläderna blir urvuxna.

Innan vi vet ordet av, springer de här så perfekta fötterna runt på gården.

Han äter och sover. Och äter igen. Äter väldigt mycket. Speciellt på nätterna.

Händer med ränder.

Marsipanfot i mattes hand.

Så många funderingar. Som en tvåveckorsbebis kan ha. Typ om man ska äta. Eller sova. Eller nyfiket se sig omkring.

Och upptäcka livet.

Foto: Lasse Åkerström